Allt för att dosera Tesamorelin rätt — protokoll från forskningslitteraturen, mängd BAC-vatten, och exakt antal enheter på sprutan.
Räkna ut din exakta dos
Kalkylatorn öppnas förifylld för Tesamorelin.
Doser som förekommer i forskningslitteraturen, omräknade till antal enheter (IU) på en 100-IU insulinspruta. Uträkningen utgår från 5 mg blandat med 1 ml BAC-vatten, vilket ger 5 mg/ml.
| Dos | Frekvens | Dra upp | Volym | Kurlängd | Administrering |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 mg / dag | 1× dag | 20 IU | 0,20 ml | 12 veckor | SubQ kväll |
| 2 mg / dag | 1× dag | 40 IU | 0,40 ml | 12–26 veckor | SubQ kväll |
| 2 mg / dag | 1× dag | 40 IU | 0,40 ml | 26 veckor | SubQ kväll (långtid) |
Tre räkneoperationer. Här med Tesamorelin som exempel:
1. Koncentration = 5 mg ÷ 1 ml BAC-vatten = 5 mg/ml
2. Volym = 1 mg ÷ 1000 ÷ 5 = 0,20 ml
3. Enheter = 0,20 ml × 100 = 20 IUEn 100-IU insulinspruta (1 ml) har 100 streck, så 20 IU betyder att du drar upp till streck 20. På en 0,5 ml-spruta med 50 streck motsvarar samma volym 10 streck.
Vid 5 mg och 1 ml BAC-vatten:
| Dos | Dra upp | Volym |
|---|---|---|
| 500 µg | 10 IU | 0,10 ml |
| 1 mg | 20 IU | 0,20 ml |
| 1,5 mg | 30 IU | 0,30 ml |
| 2 mg | 40 IU | 0,40 ml |
| 3 mg | 60 IU | 0,60 ml |
Blandar du annorlunda räknar kalkylatorn om allt automatiskt.
Mängden BAC-vatten påverkar inte hur mycket peptid du får i dig — bara hur koncentrerad lösningen blir och hur många streck du drar upp.
| BAC-vatten | Koncentration | 1 mg motsvarar |
|---|---|---|
| 1 ml | 5 mg/ml | 20 IU |
| 2 ml | 2,5 mg/ml | 40 IU |
| 3 ml | 1,67 mg/ml | 60 IU |
| 5 ml | 1 mg/ml | 100 IU |
Mer vatten ger fler streck per dos och exaktare avläsning, men vialen rymmer inte hur mycket som helst. Landar dosen under 10 streck är en 0,3 ml-spruta oftast bättre än att späda ytterligare.
Tesamorelin är en FDA-godkänd GHRH-analog (Egrifta) för HIV-associerad lipodystrofi. Starkt forskad — minskar visceralt fett.
Visceralt (abdominalt) fett, kognitionsförbättring, IGF-1-ökning. Evidensbaserad GHRH.
Det är mekanismen ovan som avgör frekvensen i tabellen. Protokollen här utgår från 1× dag; kortverkande molekyler behöver tätare doser för att hålla nivån uppe, medan de med längre verkanstid kan tas mer sällan utan att effekten faller mellan doserna. Dosen i sig styrs av vad som använts i forskningslitteraturen, inte av hur vialen råkar vara blandad.
Vid 1,00 mg per dos och 1× dag innehåller en 5 mg vial 5 doser, vilket räcker ungefär 0,7 veckor. En kur på 12 veckor kräver därmed omkring 16,8 vialer.
Räknat på 1199 kr för vialen blir det 239,80 kr per dos och omkring 7268 kr i månaden vid det protokollet. Höjer du dosen räcker vialen kortare tid i motsvarande grad — dubbel dos halverar antalet doser. BAC-vattnet påverkar inte den här räkningen, bara hur många streck du drar upp.
Siffrorna utgår från det lägsta protokollet i tabellen ovan. Använder du ett högre protokoll, räkna om med kalkylatorn, som visar doser per vial och kostnad per dos direkt.
Med 5 mg blandat med 1 ml BAC-vatten motsvarar 1 mg cirka 20 IU på en 100-IU insulinspruta. Blandar du med en annan mängd vatten ändras siffran — kalkylatorn räknar om det.
1 ml till en 5 mg vial ger 5 mg/ml, vilket lägger dosen på ett bra antal streck. Mängden vatten påverkar inte dosen i sig.
I forskningslitteraturen förekommer 1 mg / dag, 1× dag, under 12 veckor. Se tabellen ovan för fler protokoll.
µg är mängden peptid, ml är volymen vätska den finns i, och IU är strecken på insulinsprutan. På en 1 ml-spruta med 100 streck motsvarar 1 IU exakt 0,01 ml.
Vanligast i protokollen är 1× dag. Frekvensen styrs av peptidens halveringstid — kortverkande doseras oftare.
Informationen avser forskningsändamål. Tesamorelin är inte ett godkänt läkemedel och inte avsett för humant bruk. Doseringsangivelserna kommer från publicerad forskningslitteratur och utgör inte medicinsk rådgivning.